Artiklar
Bildjournalistiken trovärdighet?
Skrivet av Søren Pagter den 2009-02-23 kl 15:11Nu diskuteras pressfotografins trovärdighet igen!
I somras såg vi exempel på bildmanipulation från en Reutersfotograf i Libanon. I föregående "Journalisten" - (nr. 16 - 2006) var det Pressefotografforbundets regler för bildbehandling i Årets Pressefoto som diskuterades. Dessa regler har medfört en intens debatt på Pressefotografforbundets hemsida.
Det är bra att bildjournalistiken äntligen diskuteras på samma villkor som vi i många år har diskuterat journalistik. Historisk sett har bildjournalistiken inte debatterats lika mycket. Bilden var ju ett sanningsvittne!
Men det är bildjournalistiken inte. Bildjournalistik är subjektiv och speglar alltid fotografens tolkning, som all annan journalistik. Det är dock trots detta, fortfarande viktigt att ta ställning till vilken form fotografen använder för att berätta sin berättelse. Och här ingår självklart digital bildbehandling som en del av formen.
Vi på Journalisthøjskolen har under många år skolat eleverna (journalister och fotografer) i bildförståelse, där vi genomlyser bildjournalistikens genrer och byggstenar. På så sätt får de studerande en förståelse för bildjournalistikens möjligheter och de utmaningar som följer med användningen av bildmediet som kommunikationsmedel.
På Journalisthøjskolen delar vi in bildjournalistiken i tre genrer: reportage (och nyhet), porträtt och illustration. För varje genre finns det olika tolkningar av vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet. Precis som varje redaktion har sina egna regler för bildbehandling.
Det är till exempel skillnad på reglerna för bildbehandlingen av ett porträtt till Euroman (red: ledande dansk livsstilsmagasin med inriktning på manliga läsare) och Jyllandsposten (red: Danmarks 3:e största dagstidning). På Euroman är det ibland tillåtet att ändra radikalt på originalbilden, medan detta inte tolereras på Jyllandsposten.
Så diskussionen om digital bildbehandling är mera nyanserat än så. Man måste värdera bildens genre och i vilket media den publiceras innan man kan börja diskutera trovärdighet. I artikeln i Journalisten illustrerades frågeställningen med några porträtter tagna av fotografen Ulrik Jantzen, som har fotograferat några visuellt stärka bilder som samtidigt berättar något om personerna på bilderna. Detta har jag personligt inga problem med.
Man måste ta mottagarens uppfattning av bilden med i värderingen av bildens trovärdighet. När man ändrar radikalt på färgerna i ett reportagefotografi händer det att läsaren uppfattar bilden som konstlad och overklig. Är det den här bildens uppgift eller är det viktigare att bilden stödjer vår uppfattning av verkligheten?
På Journalisthøjskolen ställer vi sådana kritiska frågor till våra elever. Kommer läsaren att tro på berättelsen? Vilken upplevelse ska bildens form ge läsaren? Det är inte alltid den klassiska reportagebilden, den med en allmänt etablerat verklighetsbild, som bär bildens berättelse bäst. I vissa fall behöver vi använda andra redskap. En annan sorts kamera, digital bildbehandling eller ljussättning är olika redskap.
De nya reglerna för Årets Pressefoto bör reflektera denna mångfald inom bildjournalistiken. Det är bra att juryn i Årets Pressefoto kan se råfiler, negativ eller liknande - för öppenheten och ärligheten är det viktigaste för fotografins trovärdighet. Men det är farligt att ställa upp för strama regler.
Kann en bild tagen med en Holga-kamera inte vinna Årets Pressfoto? Den visar i alla fall inte verkligheten som den så ut när fotografen tog bilden! Är Henrik Saxgren´s porträtter från Krig och Kärlek inte trovärdiga? Han har ju ställt upp människorna, lagt fram mobiltelefoner och sänkt färgmättnaden i vissa av bilderna. Eller hur är det med Jan Grarup´s bilder i boken "Shadowland". Bildern är svart/vita och mycket kontrastrika. Är det okay i Årets Pressefoto?
Ge juryn i Årets Pressefoto möjligheten för att välja, även bland kontroversiella bilder, om den tycker att bilden förmedlar historien till läsaren.
För det är ju trots allt för läsarens skull vi berättar bildjournalistiska berättelser.
Sören Pagter är kursansvarig för Bildjournalistikprogrammet på Journalisthøjskolen i Århus. Artiklen är tidigare publicerat på Journalisthøjskolens blog "Mediebrokker".
Ulrik Jantzen är en av två delägare i supertrendiga "Das Buro" med bas i Köpenhamn.