Skolans bildpolicy är:
Nordens Fotoskolas bildpolicy värnar den redaktionella bildens trovärdighet.
Manipulation av den redaktionella bilden kan hota bildjournalistikens trovärdighet och är därmed förbjuden. Som manipulation räknas: Direkt applicering på pixlar av samtliga filter från Photoshop > Meny > Filter > Gör Flytande (Liquify), Mönsterverktyg, Förvandla Pixlar, Förvrängning, Konstnärliga, Oskärpa, Penseldrag, Skiss, Stilisera, Textur, Återgivning, Annat. Det är heller inte tillåtet att flytta, plocka bort eller tillföra föremål i bilden. Bilder får inte förvrängas eller retuscheras för att vilseleda eller lura betraktaren. Dessa grundvillkor för den redaktionella bilden kompromissar vi inte med.
Det journalistiska arbetet innebär dock en rad subjektiva val och ställningstaganden. Sådana val kan vara allt från idéarbete, planering, research och val av vinkel och genre till publiceringsform och publiceringskanal. Under dessa villkor lyder både den skrivande och fotograferande journalisten. Det är i gränslandet mellan självklar manipulering och subjektiva val som komplexitet och problem kan uppstå.
Nordens Fotoskola tillämpar inget överordnat, detaljerat regelverk för tillkomsten av redaktionella bilder. Det är bildjournalistens ansvar att beakta pressetiska riktlinjer. Vi tror däremot på vissa distinktioner inom begreppet redaktionell bild.
I den skrivande journalistiken tillåts olika förhållningssätt inom olika genrer; nyheter, porträtt, kåseri, krönika, reportage, feature osv. Samma sak gäller inom bildjournalistiken. I vilket sammanhang en bild publiceras ska alltså vara avgörande för vilka subjektiva val som gör bilden trovärdig.
Nordens Fotoskola tillämpar följande distinktioner i olika genrer:
Nyhetsrapportering: Rapporterande nyhetsbild/bilder som pekar på ett specifikt tillfälle i tid och rum, till exempel rapportering från bilolyckor, presskonferenser, demonstrationer och krig m.m. I dessa sammanhang gäller återhållsamhet med personliga tolkningar. Man bör eftersträva att skildra skeendet utan att tillföra egna värderingar. Dramatisk förändring av ljus, kontrast, perspektiv, skärpa och färg ska undvikas.
Reportage och feature: En eller flera bilder som använder skönlitteraturens berättartekniker men baseras på fakta. I reportaget tillåts subjektiva val ta större plats. Bildjournalistens tolkning bör förmedlas genom ljus, komposition, skärpedjup, kroppsspråk och mimik m.m. De redigeringstekniska redskap som bäst bär reportagets berättelse och vinkel får användas.
Personporträtt: Beskriver en personlighet snarare än ett sammanhang eller en nyhet. För att i bild förmedla personens karaktär behövs subjektiva val. Som sådana räknas berättartekniska verktyg som komposition, ljushantering, ansiktsmimik och kroppsspråk. I redigerings-arbetet kan man tillämpa alla verktyg som bär reportagets vinkel och personens karaktär.
Illustration och idébild: Illustrerar abstrakta sammanhang, företeelser och fenomen; exempelvis familjeliv, utbrändhet, åldrande, förälskelse m.m. I de fall bilden innehåller en mänsklig gestalt kan denna fungera som synonym för en hel grupp människor. Inom denna genre kan man tillämpa samtliga berättartekniska och redigeringstekniska verktyg, till och med iscensättningar och arrangerade uppställningar, dock ej montage.
Montage: Fragment från flera olika bilder, fotografier som är sammanslagna till ett bilddokument. Nordens Fotoskola tillåter inte montage.
Anvisningar för hur och i vilken grad tekniska redskap får användas är svårt att fastställa i ett konkret regelverk. Därför är det av största vikt att i varje journalistisk handling ständigt beakta pressetik och den egna moralen.
Biskops-Arnö
Anna Clarén, Mikkel Ørstedholm, Pieter ten Hoopen
Manipulation av den redaktionella bilden kan hota bildjournalistikens trovärdighet och är därmed förbjuden. Som manipulation räknas: Direkt applicering på pixlar av samtliga filter från Photoshop > Meny > Filter > Gör Flytande (Liquify), Mönsterverktyg, Förvandla Pixlar, Förvrängning, Konstnärliga, Oskärpa, Penseldrag, Skiss, Stilisera, Textur, Återgivning, Annat. Det är heller inte tillåtet att flytta, plocka bort eller tillföra föremål i bilden. Bilder får inte förvrängas eller retuscheras för att vilseleda eller lura betraktaren. Dessa grundvillkor för den redaktionella bilden kompromissar vi inte med.
Det journalistiska arbetet innebär dock en rad subjektiva val och ställningstaganden. Sådana val kan vara allt från idéarbete, planering, research och val av vinkel och genre till publiceringsform och publiceringskanal. Under dessa villkor lyder både den skrivande och fotograferande journalisten. Det är i gränslandet mellan självklar manipulering och subjektiva val som komplexitet och problem kan uppstå.
Nordens Fotoskola tillämpar inget överordnat, detaljerat regelverk för tillkomsten av redaktionella bilder. Det är bildjournalistens ansvar att beakta pressetiska riktlinjer. Vi tror däremot på vissa distinktioner inom begreppet redaktionell bild.
I den skrivande journalistiken tillåts olika förhållningssätt inom olika genrer; nyheter, porträtt, kåseri, krönika, reportage, feature osv. Samma sak gäller inom bildjournalistiken. I vilket sammanhang en bild publiceras ska alltså vara avgörande för vilka subjektiva val som gör bilden trovärdig.
Nordens Fotoskola tillämpar följande distinktioner i olika genrer:
Nyhetsrapportering: Rapporterande nyhetsbild/bilder som pekar på ett specifikt tillfälle i tid och rum, till exempel rapportering från bilolyckor, presskonferenser, demonstrationer och krig m.m. I dessa sammanhang gäller återhållsamhet med personliga tolkningar. Man bör eftersträva att skildra skeendet utan att tillföra egna värderingar. Dramatisk förändring av ljus, kontrast, perspektiv, skärpa och färg ska undvikas.
Reportage och feature: En eller flera bilder som använder skönlitteraturens berättartekniker men baseras på fakta. I reportaget tillåts subjektiva val ta större plats. Bildjournalistens tolkning bör förmedlas genom ljus, komposition, skärpedjup, kroppsspråk och mimik m.m. De redigeringstekniska redskap som bäst bär reportagets berättelse och vinkel får användas.
Personporträtt: Beskriver en personlighet snarare än ett sammanhang eller en nyhet. För att i bild förmedla personens karaktär behövs subjektiva val. Som sådana räknas berättartekniska verktyg som komposition, ljushantering, ansiktsmimik och kroppsspråk. I redigerings-arbetet kan man tillämpa alla verktyg som bär reportagets vinkel och personens karaktär.
Illustration och idébild: Illustrerar abstrakta sammanhang, företeelser och fenomen; exempelvis familjeliv, utbrändhet, åldrande, förälskelse m.m. I de fall bilden innehåller en mänsklig gestalt kan denna fungera som synonym för en hel grupp människor. Inom denna genre kan man tillämpa samtliga berättartekniska och redigeringstekniska verktyg, till och med iscensättningar och arrangerade uppställningar, dock ej montage.
Montage: Fragment från flera olika bilder, fotografier som är sammanslagna till ett bilddokument. Nordens Fotoskola tillåter inte montage.
Anvisningar för hur och i vilken grad tekniska redskap får användas är svårt att fastställa i ett konkret regelverk. Därför är det av största vikt att i varje journalistisk handling ständigt beakta pressetik och den egna moralen.
Biskops-Arnö
Anna Clarén, Mikkel Ørstedholm, Pieter ten Hoopen